måndag 25 januari 2010

Dags för första gästskribenten - Jonas Olofsson

Jonas har en gedigen akademisk bas bl.a. som docent i ekonomisk historia. Just nu arbetar han åt Irene Wennemo (utbildnings chef på LO) som utreder lärlingsutbildningen för regeringen. Han har just en bok: Krisen i skolan, färdig. Den kommer vi att återkomma till.
Idag skriver han om den stora ungdomsarbetslösheten:
Allt mindre likvärdighet
Ungdomsarbetslösheten har stigit till rekordhöga nivåer i Sverige. Även om en del av förklaringen är att Sverige antagit ett nytt sätt att beräkna den öppna arbetslösheten – den så kallade ILO-definitionen där studerande arbetssökande räknas som arbetslösa – är det en realitet att arbetslösheten är ett betydande problem bland unga i Sverige. Den ekonomiska kris som drabbade världen och utrikeshandelsberoende länder som Sverige med full kraft från andra hälften av 2008 har drivit upp ungdomsarbetslösheten till ca 25 procent.
Den höga arbetslösheten är bara en del av ett problematiskt övergångsmönster. I Sverige har arbetsmarknadsinträdet förskjutits allt högre upp i åldrarna. Utgår vi från etableringsåldern, den ålder då 75 procent av årsklassen är sysselsatt, så låg den 1987-1990 på cirka 21 år. Under första hälften av 1990-talet steg den till mellan 27 och 28 år för män och än mer för kvinnor. År 2007 hade den hamnat på cirka 26 år för män och kvinnor. Återverkningarna av den senaste ekonomiska krisen kommer sannolikt att leda till att etableringsåldern förskjuts än högre upp.

Till det problematiska med ett komplicerat och utdraget övergångsmönster från skola till arbetsliv hör också den sociala sårbarheten och de rent försörjningsmässiga problemen. Mindre än hälften av ungdomarna är medlemmar i a-kassan. 30 procent av ungdomarna under 25 år som är inskrivna på arbetsförmedlingarna har försörjningsstöd. Många är i praktiken beroende av stöd från föräldrarna.
Överhuvudtaget finns starka skäl att se närmare på de institutioner som reglerar ungas och unga vuxnas arbetsmarknadsinträde – på skolan och arbetsmarknadspolitiken inte minst. En grupp forskare i Lund, där jag har medverkat, har försökt att göra det på lokal nivå – via en fördjupad undersökning av förhållandena i tio kommuner – och presenterar i dagarna resultaten i rapporten ”Ungdomars övergång från skola till arbetsliv – aktuella utmaningar och lokala erfarenheter” (Olofsson, Panican, Pettersson & Righard, Meddelanden från Socialhögskolan, nr 1 2010).


I analyser av lokala förhållanden är det två centrala aspekter som vi lyfter fram: För det första handlar det om hur de aktuella förändringarna i utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken påverkar förutsättningarna för samverkan mellan berörda aktörer på lokal nivå när det gäller insatser för utsatta ungdomar. För det andra handlar det om hur tydligheten respektive otydligheten i regelverken – t.ex. gällande uppföljningsansvaret och insatserna för inaktiva ungdomar – påverkar likvärdigheten i verksamheten mellan olika kommuner.


Våra resultat tyder på att många kommuner har utvecklat en mångfald av insatser riktade till unga och unga vuxna med etableringsproblem. Insatserna är emellertid ofta dåligt planerade och svagt samordnade. Otydligheten i regelverk och mångfalden av olika finansieringskällor öppnar för ett slags experimenterande, men den strategiska framförhållningen är inte sällan begränsad och framför allt är samordningen mellan aktörerna inte särskilt väl utvecklad. Förhållandena skiljer sig emellertid även på den sistnämnda punkten mellan olika kommuner. I vissa kommuner är insatserna för socialt utsatta unga koncentrerade till arbetsförmedlingen, dvs. arbetsförmedlingen får det operativa ansvaret i samverkan med kommunens socialtjänst och skolan, men på andra ställen förekommer knappast någon samordning alls. Det har också framhållits att införandet av Jobbgarantin liksom myndighetsomläggningen och arbetsförmedlingsnämndernas avskaffande har minskat möjligheterna att utveckla en nära och effektiv samverkan mellan arbetsförmedlingen och kommunala aktörer. ( artikeln fortsätter som tidigare inlägg på bloggens första sida!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar