Direktlänk för de enbart matteintresserade

Hej alla gamla och nya IM och matteintresserade!


Se här en länk direkt till vår matteblogg kring BråkaMera-metoden och en ytterligare en till

facebookgruppen "Ny matematik för alla"

Nystart av Nätverket för IM i den "mellansvenska regionen"

För jämt ett år sedan, efter vårt tvådagarsmöte i Ystad/Malmö
så skrev jag om hur aktiva den nordsvenska respektive sydsvenska regionen i Nätverket för IM var. Tanken var att försöka stärka den mellansvenska regionen med några nya skolor från stockholmstrakten. Skolorna där är ju särskilt viktiga som utgångspunkter för ev. uppvaktningar för Rektorsgruppen.  Därmed skulle vi få ett band tvärs över  Sverige med Stockholm och Göteborg som ändpunkter.

Besöket i Södertälje i höstas, blev i och för sig, en positiv överraskning. Gryningsskolan hade verkligen egna grepp för "gråzons-elever" som någon har kallat elevgruppen, som inte riktigt passar någonstans.
Be att få komma och titta! Vad sägs t.ex. om idén att inte ha hemklassrum för så känsliga elever. Låter konstigt, men jag tror att Gryningsskolan har hittat en helhets lösning, som både blir kostnadseffektiv och tar till vara elevernas trygghetsbehov och lärarnas olika resurser. Peter Eriksson heter samordnaren som tillsammans med eventuella medarbetare hälsas varmt välkommen i Rektorsgruppen i Nätverket för IM.

Det har tyvärr varit väldigt trögt att få ett fungerande regionalt nätverk i mellansverige.
I norr och söder har ju allt fungerat förstås! En landsomfattande  nätverksträff, planerad vid skånemötet förra våren, ägde rum i Luleå i januari i år. Dit kunde ingen rektor från Göteborg åka och jag som pensionär och timanställd kunde inte få biljett och att betala själv tyckte min fru gick för långt. Men Sverker Meyer, vår skånske ivrige hjälte var naturligtvis ända uppe i Luleå och fick kontakt med Jennie Rosengren från  Enskede gårds Gymnasium, som verkar vara ett riktigt IM-gymnasium av den gamla modellen! Hon och ev. medarbetare hälsas ockå varmt välkommen i Rektorsgruppen.

Men sedan kom det verkliga bakslaget för vår mellansvenska region! Efter över ett års förhandlande för att få till en tid som passade alla, kunde plötsligt varken rektorer eller förstelärare från Göteborg åka med till Malmö i April och titta på deras framgångsrika coachmodell. Jag fick ensam som "förstepensionär" representera vår gigantiska skolstad i Malmö. De andra påtänkta deltagarna från staden anmodades av myndigheten att syssla med enbart förvaltninguppdrag och avvakta utvecklingen av IM-programmet i Göteborg och dess avvärjande av hotande miljonviten från Skolinspektionen. Det var kanske ett klokt centralt beslut, men coacherna i Malmö är en bra idé. Den modellen skulle kunna göra åtskillig nytta bland våra många "nollpoängare" från de fattiga förorterna. Redan vid skolavslutningen i nian tar coacherna kontakt och erbjuder verksamheter under sommarlovet. Sedan följer de som varit coacher (20-30 åringar) med in i skolarbetet på hösten...

Summa summarum!
Ett jobbigt läsår men slutet gott allting gott. Två nya skolledare till rektorsgruppen och kanske ny ork till uppvaktning av Skolkommissionen? Det har hänt mycket under den senaste veckan sedan deras delbetänkande kom ( i måndags var det väl?).  Jag återkommer med med lite material kring mottagandet av kommissionens tankar  innan skolavslutningen.

Vänliga hälsningar från Lasse H i Göteborg

Nätverkets framtid...

Hej alla IM-bloggengagerade och nätverksberoende!

Nu drar det ihop sig till en intressant träff i Södertälje den 28 oktober. Fokus ligger på IA-eleverna som ju lätt kommer i skymundan för andra elevgrupper inom IM.
Trevligt initiativ av personalen på Gryningsskolan. Sista anmälningsdag var den  den 12 oktober, igår alltså, typiskt. Men ringer ni med det snaraste Gabriella Nilsson får ni kanske/säkert komma!

Tel: 08-5230 3946

E-post: gabriella.nilsson@sodertalje.se

Det vore ju kul om Södertälje kunde utgöra en av IM-skolorna i vår mellansvenska region . Då skulle vi kunna få ett mellansvensk nätverk med västra Sverige och Göteborg i ena änden och sedan ett pärlband av IM-aktiva skolor emellan.
Titta bara under rubrikbilden ovan: Gävle, Säter, Borlänge, Finspång, Eskilstuna, Uppsala, Enköping, Solna, Nynäshamn, Tyresö, Norrköping, Nyköping, Motala, Lidköping, Munkedal, Lerum, Härryda. Detta skulle bli ett mellansvenskt IM-nätverk värt namnet.
Norra regionen med de båda pedagogiska metropolerna Luleå och Sundsvall, och den sydsvenska med Malmö och Ystad som samlande krafter är ju redan igång.

Vi får se vad vi orkar. Jag har själv gått ur pensionsstadiet och känner mig redan stärkt av elevkontakten. Har tagit hand om en enda elev, två lektioner i veckan. Äntligen har jag lyckats genomföra en totalt individualiserad undervisning!

Vänliga hälsningar Lasse H i Göteborg
PS. Hoppas vi ses i Södertälje!

Reklam från Matte-tipset i spalten till höger

Vi lever i marknadens tidevarv. Här får du en möjlighet inför hösten att förbättra elevernas förutsättningar för nystart i matematikundervisningen. Klicka på Matte-tipset här intill eller här om du sitter och funderar på studiedagsteman till hösten.

Nätverks möte och nystart i Skåne

Hej och hå!

Hemma från nätverksmötet i Ystad och Malmö kan man bara konstatera - det är fantastiskt att träffas och prata och vrida och vända på våra erfarenheter inom IM. Ystad har ett intressant fokus på Språkintroduktion medan Malmö redovisade sin framgångsrika IA-satsning.
Tyvärr kunde ju ingen av rektorerna från Göteborg komma, men Åsa Weibull och jag ska försöka dra igång en mellansvensk axel på tvärsen över landet. Jag letar nu efter IM-kontakter i stockholmsregionen och mellansverige. Så att vi kan bli en naturlig tredje krets/region parallell med vår sydsvenska och nordsvenska IM-regionen

Sverker Meyer i Ystad och Annette Lawesson i Malmö var ju värdar för våra två dagar i Skåne. Tack för de fina arrangemangen och starten av ett tätt IM-nätverk i södra Sverige. Kändes lovande med många nya idéer och engagerad personal från IM-programmen i Östra Göinge, Hässleholm, Helsingborg och Simrishamn. Många fler kommuner var intresserade av att delta, men hade svårt att komma ifrån på det lite stressiga datumet.
 

Av våra två stöttepelarna i norr Tomas Grim och Anders Wedin, Sundsvall resp. Luleå, kunde den senare dock komma ifrån terminsavslutningen och skänka vårt möte rikstäckningens härliga glans. Anders gjorde på planet norrut en liten sammanfattning av våra diskussioner om den omedelbara framtiden, som han gärna delar med sig av: 

"Vi pratade en del om att ett nätverk kan fylla två syften: erfarenhetsutbyte och verksamhetsutveckling å ena sidan, en möjlighet att påverka beslut om skolan å andra sidan.

Vi resonerade om någon slags tvåstegsraket:

1)      Regionala nätverksmöten under hösten, där representanter för skolledare och övrig personal träffas för erfarenhetsutbyte och för att lyfta utvecklingsfrågor. I förväg enas vi om vissa fokusområden, vi tycker att elevhälsan på IM bör vara ett.

2)      Ett landsomfattande skolledaremöte efter nyår, där vi utgår från de regionala mötena och arbetar vidare. Bengt Weidow Skolverket bjuds in att delta och jag tycker också det vore bra att få med Mats Söderberg från SKL och  varför inte också bjuda in politiskt sakkunnig från departementet? Vi bestämde för övrigt att det här mötet blir i Luleå.

Det blir lite annan tyngd om vi kan säga att ”det är den samlade uppfattningen från IM Sverige, det största gymnasieprogrammet”…"slut citat.

Tack alla och kom ihåg (om nu någon inte visste det) att det är vi som har kunskapen och idéerna när det gäller vår elevgrupp!

Försommarhälsningar från Lasse H

Avstamp för en bättre skola...

Hur kan vi återta makten över skolan som en samhällsbyggande institution? 

Det var den ambitiösa rubriken till en konferens/seminarium som anordnats på ABF-huset i Stockholm den 20 januari. Arrangörer var Nättidskriften Skola och Samhälle, Arena-idé och Tankesmedjan Tiden och ABF Stockholm.
Tre och en halv timme uppdelade i tre teman med olika debattörer och moderatorer på scenen.

På programbladet nämndes segregationen under en temarubrik, men jag tycker att den som vanligt fick stå tillbaka för andra mer akademiska resonemang. Men intressanta treochenhalvtimme var det och jag ångrar inte ett ögonblick att jag åkte 100 mil för detta. Hasse Garheden rektor på det numera nedlagda Kvarngymnasiet i Järfälla slöt upp på seminariet och vi fick förnyad kontakt med Arena Idé, via dess chef Boa Ruthström ersättare för Lisa Pelling som fått förhinder. Arena-idé som är Arenagruppens tankesmedja är en av de organisationer som sagt sig vara intresserade av att hjälpa oss med att få upp skolsegregationen på den politiska agendan. Någon slags konferens i västra Sverige kanske är på gång.

Samtliga åtta seminariedeltagare är personer som nog kan vara intressanta. Jag bifogar som sagt programbladet från konferensen. Där finns teman och namn  på respektive debattdeltagare för den intresserade.


Vad gäller rektorsgruppens verksamhet i Nätverket för IM, så skulle kanske en mer pessimistiskt lagd samordnare helt enkelt bryta i hop och lägga ned. Men det verkar som om vi skulle kunna få träffa utbildningsministern i vår. En sådan möjlighet skulle väl ändå kunna vara värd en Stockholmsresa! Ingemar i Göteborg,  samt Luleå, Sundsvall och Ystad är på. Och Hasse G i Järfälla och jag själv tillhör de aggressiva grå pantrarna. Så vi gör ett försök tycker jag.

Sen har vi ju det mycket diffusa men ack så viktiga "segregationsprojektet" här i Göteborg som ligger och puttrar...

Vi hörs, ge inte upp, vår elevgrupp finns kvar...

Lasse

Per Acke Orstadius om motivation...

Varför är inte eleverna motiverade?

Vad beror de sjunkande skolresultaten på? Förklaringarna har duggat tätt. Ytterligare en förklaring fick vi på GPs debattsida häromdagen. De beror på att eleverna inte är tillräckligt motiverade, sades det. Den förklaringen är en av de bättre. Men den räcker inte. Frågan är ju varför de inte är motiverade att lära. Som barn var de ju intresserade av att få veta allt.  Vad är det som hänt? Fram träder en komplex väv av faktorer som har påverkat elevernas lärande.

En förklaring ligger i det paradigmskifte som skedde på nittitalet. Regeringen Bild införde   mål-och resultat styrning av skolan. Detta efter mönster från näringslivet. Man införde också ett nytt system med graderade betyg. General Teaching Council i England skriver med stöd från omfattande forskning i Cambridge att ”sådana detaljerade kursplaner kopplade till graderade betyg skapar stress och panik, sänker kvaliteten och bidrar till att uttråkade elever hoppar av skolan i förtid.

Man införde då också det fria skolvalet. Skolor i utsatta områden dränerades på resurser när föräldrar flyttade sina barn till andra skolor. Man fick inte råd att ge de skolsvaga eleverna det stöd de behövde. De elever som blev kvar förlorade också den draghjälp de fått av de elever och de lärare som lämnat skolan. Deras kunskapsresultat försämrades kraftigt medan resultaten för de elever som valt någon annan skola inte förbättrades nämnvärt.

Kommunerna fick överta ansvaret för skolorna från staten. De centrala direktiv de då fick var bristfälliga liksom kontrollen av skolverksamheten. Därför kom denna reform att slå fel på många orter. Politikerna där saknade de kunskaper och den förmåga som krävs för att rätt kunna fördela resurser och leda personal. Kommunaliseringen medförde att lärarna och eleverna på många skolor fick sämre förutsättningar att lyckas med lärandet.

Dessa tre stora reformer bidrog alla till att göra det svårare för många lärare att ge eleverna en undervisning som stimulerade och motiverade dem. Som om inte detta var nog fick vi en skolminister med begränsade kunskaper om lärandets villkor men med obegränsad tilltro till sin egen förmåga att fatta beslut. I rask takt införde han en rad stora reformer. Reformer som alla direkt eller indirekt påverkar elevernas motivation och förmåga att lära. Flertalet av dessa reformer har visat sig motverka sitt syfte. Skolministern lyssnade inte till forskningen. Han fattade beslut vars konsekvenser han inte kunde överblicka.

Utgångspunkten för reformarbetet var oron över att de svenska eleverna rasade allt längre ner i PISAs resultatlista. Om PISA-undersökningarna skriver 83 professorer och skolledare i The Guardian att ”de snedvrider skolans mål, minskar lärarnas frihet och professionella utrymme, stressar både skolor, lärare och elever och lockar till kortsiktiga kvicka fixar.” Likväl har PISA-undersökningarna förblivit ledstjärnan för skolministerns reformarbete.

De snabba förändringar som genomförts har till stor del hämtats från skolor som lyckats bra i PISA. Skolor i länder med helt andra traditioner och målsättningar. Därför fungerar reformerna så dåligt i svenska skolan. Våra elever lär sig inte bättre genom fokuseringen på mätbar kunskap, utökad katederundervisning och tidigare betyg. Tvärtom. Våra lärare blir inte bättre genom lärarlegitimationer, auktoritära skolledare och nya karriärtjänster. Tvärtom.  

Eleverna behöver vara intresserade av det de lär sig. Men intresset dödas när det de ska lära sig i detalj är förutbestämt av ämnesexperter. Intresset blir inte större om de förväntas ta till sig detta genom att lyssna till vad en lärare förkunnar vid katedern. Eleverna behöver få vara med och bestämma om vad och hur de ska lära sig tillsammans med läraren. De behöver få omväxling i arbetet och vara aktiva under lektionerna.

Inslagen av skapande verksamhet betyder mycket för elevernas motivation att lära. Men det ges litet utrymme för de skapande ämnena i grundskolan. Utrymmet för idrott är mindre än i så gott som alla andra länder i Europa.  Ämnet Bild får sammanlagt 230 lektionstimmar, Musik 230 och Slöjd 330.  Detta att jämföra med de närmare 1200 lektionstimmar i matematik som eleverna nu ska få. De estetiska ämnena finns nu inte heller med som obligatoriska ämnen på gymnasiet. Det är de ”hårda” ämnena som gäller för PISA och näringslivet. Man inser inte att de ”mjuka” ämnena behövs för att eleverna ska må bra och vara motiverade att lära. 

Eleverna behöver uppleva framgång i skolarbetet för att vara motiverade. Men den motivation som den skolsvaga eleven fått genom det hen lyckats lära sig, dödades effektivt när hen fick graderade betyg. Eleven hade inte längre blivit bättre. Hen hade blivit sämst i klassen. De graderade betygen förstör de skolsvaga elevernas motivation. Men de skadar också motivationen att lära sig för de andra eleverna. De anstränger sig för att få betyg. Inte för att få kunskaper.

Lärarna behöver också känna sig motiverade i arbetet. Nu har skolministern delat upp lärarna i bra lärare och inte så bra lärare. Vilka kriterierna är för denna uppdelning är oklart. En liten del av lärarna anses bra och den får betydligt högre lön. Det stora flertalet lärare stämplas som mindre bra och de får inte denna högre lön. Många av dessa lärare lär därigenom förlora en del av motivationen att anstränga sig i arbetet. Särskilt om de känner sig orättvist förbigångna. Det går i så fall ut över den motivation som deras elever kan känna i skolarbetet.

Den nuvarande skolministern har satt skolångaren på grund. Det kommer att bli svårt och ta lång tid att få loss båten, vända om kursen och reparera skadorna. Men det är nödvändigt.