Nätverks möte och nystart i Skåne

Hej och hå!

Hemma från nätverksmötet i Ystad och Malmö kan man bara konstatera - det är fantastiskt att träffas och prata och vrida och vända på våra erfarenheter inom IM. Ystad har ett intressant fokus på Språkintroduktion medan Malmö redovisade sin framgångsrika IA-satsning.
Tyvärr kunde ju ingen av rektorerna från Göteborg komma, men Åsa Weibull och jag ska försöka dra igång en mellansvensk axel på tvärsen över landet. Jag letar nu efter IM-kontakter i stockholmsregionen och mellansverige. Så att vi kan bli en naturlig tredje krets/region parallell med vår sydsvenska och nordsvenska IM-regionen

Sverker Meyer i Ystad och Annette Lawesson i Malmö var ju värdar för våra två dagar i Skåne. Tack för de fina arrangemangen och starten av ett tätt IM-nätverk i södra Sverige. Kändes lovande med många nya idéer och engagerad personal från IM-programmen i Östra Göinge, Hässleholm, Helsingborg och Simrishamn. Många fler kommuner var intresserade av att delta, men hade svårt att komma ifrån på det lite stressiga datumet.
 

Av våra två stöttepelarna i norr Tomas Grim och Anders Wedin, Sundsvall resp. Luleå, kunde den senare dock komma ifrån terminsavslutningen och skänka vårt möte rikstäckningens härliga glans. Anders gjorde på planet norrut en liten sammanfattning av våra diskussioner om den omedelbara framtiden, som han gärna delar med sig av: 

"Vi pratade en del om att ett nätverk kan fylla två syften: erfarenhetsutbyte och verksamhetsutveckling å ena sidan, en möjlighet att påverka beslut om skolan å andra sidan.

Vi resonerade om någon slags tvåstegsraket:

1)      Regionala nätverksmöten under hösten, där representanter för skolledare och övrig personal träffas för erfarenhetsutbyte och för att lyfta utvecklingsfrågor. I förväg enas vi om vissa fokusområden, vi tycker att elevhälsan på IM bör vara ett.

2)      Ett landsomfattande skolledaremöte efter nyår, där vi utgår från de regionala mötena och arbetar vidare. Bengt Weidow Skolverket bjuds in att delta och jag tycker också det vore bra att få med Mats Söderberg från SKL och  varför inte också bjuda in politiskt sakkunnig från departementet? Vi bestämde för övrigt att det här mötet blir i Luleå.

Det blir lite annan tyngd om vi kan säga att ”det är den samlade uppfattningen från IM Sverige, det största gymnasieprogrammet”…"slut citat.

Tack alla och kom ihåg (om nu någon inte visste det) att det är vi som har kunskapen och idéerna när det gäller vår elevgrupp!

Försommarhälsningar från Lasse H

Avstamp för en bättre skola...

Hur kan vi återta makten över skolan som en samhällsbyggande institution? 

Det var den ambitiösa rubriken till en konferens/seminarium som anordnats på ABF-huset i Stockholm den 20 januari. Arrangörer var Nättidskriften Skola och Samhälle, Arena-idé och Tankesmedjan Tiden och ABF Stockholm.
Tre och en halv timme uppdelade i tre teman med olika debattörer och moderatorer på scenen.

På programbladet nämndes segregationen under en temarubrik, men jag tycker att den som vanligt fick stå tillbaka för andra mer akademiska resonemang. Men intressanta treochenhalvtimme var det och jag ångrar inte ett ögonblick att jag åkte 100 mil för detta. Hasse Garheden rektor på det numera nedlagda Kvarngymnasiet i Järfälla slöt upp på seminariet och vi fick förnyad kontakt med Arena Idé, via dess chef Boa Ruthström ersättare för Lisa Pelling som fått förhinder. Arena-idé som är Arenagruppens tankesmedja är en av de organisationer som sagt sig vara intresserade av att hjälpa oss med att få upp skolsegregationen på den politiska agendan. Någon slags konferens i västra Sverige kanske är på gång.

Samtliga åtta seminariedeltagare är personer som nog kan vara intressanta. Jag bifogar som sagt programbladet från konferensen. Där finns teman och namn  på respektive debattdeltagare för den intresserade.


Vad gäller rektorsgruppens verksamhet i Nätverket för IM, så skulle kanske en mer pessimistiskt lagd samordnare helt enkelt bryta i hop och lägga ned. Men det verkar som om vi skulle kunna få träffa utbildningsministern i vår. En sådan möjlighet skulle väl ändå kunna vara värd en Stockholmsresa! Ingemar i Göteborg,  samt Luleå, Sundsvall och Ystad är på. Och Hasse G i Järfälla och jag själv tillhör de aggressiva grå pantrarna. Så vi gör ett försök tycker jag.

Sen har vi ju det mycket diffusa men ack så viktiga "segregationsprojektet" här i Göteborg som ligger och puttrar...

Vi hörs, ge inte upp, vår elevgrupp finns kvar...

Lasse

Per Acke Orstadius om motivation...

Varför är inte eleverna motiverade?

Vad beror de sjunkande skolresultaten på? Förklaringarna har duggat tätt. Ytterligare en förklaring fick vi på GPs debattsida häromdagen. De beror på att eleverna inte är tillräckligt motiverade, sades det. Den förklaringen är en av de bättre. Men den räcker inte. Frågan är ju varför de inte är motiverade att lära. Som barn var de ju intresserade av att få veta allt.  Vad är det som hänt? Fram träder en komplex väv av faktorer som har påverkat elevernas lärande.

En förklaring ligger i det paradigmskifte som skedde på nittitalet. Regeringen Bild införde   mål-och resultat styrning av skolan. Detta efter mönster från näringslivet. Man införde också ett nytt system med graderade betyg. General Teaching Council i England skriver med stöd från omfattande forskning i Cambridge att ”sådana detaljerade kursplaner kopplade till graderade betyg skapar stress och panik, sänker kvaliteten och bidrar till att uttråkade elever hoppar av skolan i förtid.

Man införde då också det fria skolvalet. Skolor i utsatta områden dränerades på resurser när föräldrar flyttade sina barn till andra skolor. Man fick inte råd att ge de skolsvaga eleverna det stöd de behövde. De elever som blev kvar förlorade också den draghjälp de fått av de elever och de lärare som lämnat skolan. Deras kunskapsresultat försämrades kraftigt medan resultaten för de elever som valt någon annan skola inte förbättrades nämnvärt.

Kommunerna fick överta ansvaret för skolorna från staten. De centrala direktiv de då fick var bristfälliga liksom kontrollen av skolverksamheten. Därför kom denna reform att slå fel på många orter. Politikerna där saknade de kunskaper och den förmåga som krävs för att rätt kunna fördela resurser och leda personal. Kommunaliseringen medförde att lärarna och eleverna på många skolor fick sämre förutsättningar att lyckas med lärandet.

Dessa tre stora reformer bidrog alla till att göra det svårare för många lärare att ge eleverna en undervisning som stimulerade och motiverade dem. Som om inte detta var nog fick vi en skolminister med begränsade kunskaper om lärandets villkor men med obegränsad tilltro till sin egen förmåga att fatta beslut. I rask takt införde han en rad stora reformer. Reformer som alla direkt eller indirekt påverkar elevernas motivation och förmåga att lära. Flertalet av dessa reformer har visat sig motverka sitt syfte. Skolministern lyssnade inte till forskningen. Han fattade beslut vars konsekvenser han inte kunde överblicka.

Utgångspunkten för reformarbetet var oron över att de svenska eleverna rasade allt längre ner i PISAs resultatlista. Om PISA-undersökningarna skriver 83 professorer och skolledare i The Guardian att ”de snedvrider skolans mål, minskar lärarnas frihet och professionella utrymme, stressar både skolor, lärare och elever och lockar till kortsiktiga kvicka fixar.” Likväl har PISA-undersökningarna förblivit ledstjärnan för skolministerns reformarbete.

De snabba förändringar som genomförts har till stor del hämtats från skolor som lyckats bra i PISA. Skolor i länder med helt andra traditioner och målsättningar. Därför fungerar reformerna så dåligt i svenska skolan. Våra elever lär sig inte bättre genom fokuseringen på mätbar kunskap, utökad katederundervisning och tidigare betyg. Tvärtom. Våra lärare blir inte bättre genom lärarlegitimationer, auktoritära skolledare och nya karriärtjänster. Tvärtom.  

Eleverna behöver vara intresserade av det de lär sig. Men intresset dödas när det de ska lära sig i detalj är förutbestämt av ämnesexperter. Intresset blir inte större om de förväntas ta till sig detta genom att lyssna till vad en lärare förkunnar vid katedern. Eleverna behöver få vara med och bestämma om vad och hur de ska lära sig tillsammans med läraren. De behöver få omväxling i arbetet och vara aktiva under lektionerna.

Inslagen av skapande verksamhet betyder mycket för elevernas motivation att lära. Men det ges litet utrymme för de skapande ämnena i grundskolan. Utrymmet för idrott är mindre än i så gott som alla andra länder i Europa.  Ämnet Bild får sammanlagt 230 lektionstimmar, Musik 230 och Slöjd 330.  Detta att jämföra med de närmare 1200 lektionstimmar i matematik som eleverna nu ska få. De estetiska ämnena finns nu inte heller med som obligatoriska ämnen på gymnasiet. Det är de ”hårda” ämnena som gäller för PISA och näringslivet. Man inser inte att de ”mjuka” ämnena behövs för att eleverna ska må bra och vara motiverade att lära. 

Eleverna behöver uppleva framgång i skolarbetet för att vara motiverade. Men den motivation som den skolsvaga eleven fått genom det hen lyckats lära sig, dödades effektivt när hen fick graderade betyg. Eleven hade inte längre blivit bättre. Hen hade blivit sämst i klassen. De graderade betygen förstör de skolsvaga elevernas motivation. Men de skadar också motivationen att lära sig för de andra eleverna. De anstränger sig för att få betyg. Inte för att få kunskaper.

Lärarna behöver också känna sig motiverade i arbetet. Nu har skolministern delat upp lärarna i bra lärare och inte så bra lärare. Vilka kriterierna är för denna uppdelning är oklart. En liten del av lärarna anses bra och den får betydligt högre lön. Det stora flertalet lärare stämplas som mindre bra och de får inte denna högre lön. Många av dessa lärare lär därigenom förlora en del av motivationen att anstränga sig i arbetet. Särskilt om de känner sig orättvist förbigångna. Det går i så fall ut över den motivation som deras elever kan känna i skolarbetet.

Den nuvarande skolministern har satt skolångaren på grund. Det kommer att bli svårt och ta lång tid att få loss båten, vända om kursen och reparera skadorna. Men det är nödvändigt.

Svårfixade uppvaktningar...

Förra våren drack jag förmiddagskaffe med vårt nätverks främsta hemliga agent i Stockholm, fru X. Hon gav mig då två tips. Två politiker som hon trodde det kunde löna sig att prata med. Eftersom Björklund enligt alla däruppe är att betrakta som en "lame duck", blir nästa utbildningsminister vid en borgerlig valseger, Tomas Tobé. Han är utbildningspolitisk talesman för moderaterna och riksdagens utbildningsutskotts ordförande och dessutom öppet homosexuell. En kombination som säkerligen krävt mycket mod även i Nya Moderaterna. Han om någon borde ha förståelse för vår elevgrupps utsatthet. Ja, mer än Björklund då alltså!

Tomas Tobé  (Riksdagens bild)

Men fru X gav mig ju två tips under vår förmiddagsfika. Gustav Fridolin, Miljöpartiets ena språkrör, var det andra tipset. Han är ju folkhögskolelärare minsann och borde ju ha förståelse för krokiga studievägar och krångliga livsbanor. Ja, så resonerade fru X och hon har varit oss trogen i snart tjugo år och aldrig haft fel.

Så långt var allt bra, men uppvaktningarna blev "svårfixade" som vår rubrik antyder. Den 14 april, efter ett år alltså, träffade rektorsgruppen äntligen Tomas Tobé. Ett års väntande på rätt tidpunkt för alla parter. Tomas Grim och Agneta Söderlund från Sundsvall och Hasse Garheden f.d. rektor i Järfälla samt Ingemar Hansson och undertecknad från Göteborg blev inte besvikna. Vi fick en trevlig pratstund med ministerkandidaten om elevgruppen, den senaste reformen, det fria skolvalet, praktikproblemet (främst i storstäderna), yrkesförberedande, det tionde skolåret m.m..

Värre var det med Gustav Fridolin, det andra tipset. Honom har vi ännu inte fått träffa. Han måste tydligen prioritera andra saker än skolsituationen för "den sista tredjedelen" - vår elevgrupp. Vi hänvisades av hans sekreterare först till Jabar Amin skolpolitisk talesperson, men det ville sig inte. Till slut blev vi inbokade med Ezabelle Dingizian ungdomspolitisk talesperson i stället. När vår agent fru X fick höra detta sa hon åt undertecknad att säga till på skarpen. Det gjorde jag och så fick vi träffa både Jabar och Ezabelle redan den 25 oktober 2013. Se tidigare blogginlägg.

Men miljöpartiets skolpolitik... Ja, för mig som endast förstrött följt deras olika utspel inför valet i höst, känns det lite tveksamt. Partiet är så intimt förknippat med friskoleidén och det fria skolvalet och individens frihet att välja, att den segregation som automatiskt följer av detta, förefaller vara en underordnad fråga. Ägna en minut till ett utdrag ur SVT1:s intervjuserie "Nyfiken på partiledaren" från i mars i vår, så får du se. Det andra språkröret Åsa Romson som här företrädde Miljöpartiet, ägnar inte många minuter av den timslånga intervjun åt situationen i skolan. Dock hann hon med att säga detta.

Åter till förmiddagskaffet på Vetekatten med fru X, vår kvinna i Stockholm. Jag kände mig nöjd efter att ha fått de fina tipsen. Ibland tappar även jag farten i kampen för en bättre skola, men nu gick jag stärkt i själen ut på Djurgården i vårsolen. Nu för tiden kan man faktiskt gå på "typ" strandpromenad runt hela ön! Och tro det om ni vill, mitt "flow" verkade hålla i sig. När jag hunnit till Isbladskärret, kommer jag i samspråk med en äldre man med cykel och fågelkikare. Han visar sig, när vi pratat igenom de förekommande fågelarterna, vara pensionerad statistiker. Det här var verkligen min lyckodag!
Ända sedan den socialdemokratiska partikongressen i april 2013 då man bland annat krävde ett obligatoriskt gymnasium: "...Eftersom alla som går ut gymnasiet får ett bättre liv...", har jag ifrågasatt påståendets vetenskaplighet.
Statistikern bekräftade min käpphäst om statistiska feltolkningar i media och offentlighet.  Man kan aldrig säga säkert att en samvariation är ett orsakssamband, om man inte gör ett experiment och har kontroll över alla faktorer.
Var och varannan nyhet i media handlar idag just om samvariationer som framställs som orsakssamband. Därmed sätter man skräck i allmänheten och fångar deras uppmärksamhet för ett ögonblick.
Kanske ses vi på Eskilstuna-konferensen i maj. Där ska vi prata mer om bl.a. bilden av skolan i media. Och den svenska skolkatastrofen och dess tänkbara orsaker och vad man kan göra åt den...

Fortsätt kämpa. Snart vänder det... Och kom ihåg, bitterhet gynnar inte elevgruppen
hälsar Lasse Hellström
(0703/909165)
samordnare i Nätverket för IV/IM i Sverige

PS Glöm inte att Akademin för den sista tredjedelen har allmänt pubmöte på Lärarnas Hus i Göteborg, Aschebergsgatan 3, torsdag den 22 maj kl. 17. Alla anmälda välkomna! Mat och dricka till självkostnadspris. Anmäl dig till Eva Brandin (eva.brandin@gmail.com)

Rektorsgruppen träffar politiker och deras sekreterare - 2 dagar i Stockholm

Bitte, Anders, Tomas och Ingemar, fredagsdelegationen

Torsdagen den 25 oktober hann vi, Anders W, Hasse G. och undertecknad, med två besök. På förmiddagen Jabar Amin, skolpolitisk ansvarig i Miljöpartiet och hans politiske sekreterare Ulf Dernevik. Två färgstarka och intresserade/intressanta personer, som ställde bra frågor. Vi ville dessutom gärna prata om det fria skolvalets effekter. Hoppas det gav dem nåt att tänka på.

Vi återkommer för att urholka stenen, om man säger...

På torsdagseftermiddagen var det Arenagruppens  nya utredningschef Lisa Pellings tur att pratas med. Hon var ett av de många tips vi fick via Lena Sommestad, Göran Perssons miljöminister i den senaste S-regeringen. Se förra blogginlägget angående vår kampanj: "Prata skolverklighet med en socialdemokrat!" som pågår parallellt med det övriga opinions arbetet.
En missuppfattning gjorde att det bara blev 20 minuter med Lisa, men Hasse G och undertecknad som var med, kände att det var väl värt besväret. Följ länken ovan så får du veta vad Arenagruppen är för något. Kort kan man säga att syftet med Arena är att skapa en motvikt mot näringslivsintressenas övervikt när det gäller tankesmedjor och kommunikationsmöjligheter i allmänhet. Vi skulle kanske med Arenas hjälp, via seminarier och email-listor och dylikt, kunna nå in i fackföreningsrörelsen. Och få upp våra frågeställningar på agendan! Det låter som en fantastisk framtida möjlighet tyckte vi. Vi får se…


Fredagens delegation ser ni på bilden ovan. Britt-Marie Söderlind, rektor för IM i Borlänge, debuterade i rektorsgruppen till allas förtjusning. Roligt med nya krafter. Fler nya är på gång, det behövs ett Nätverk för IM/IV i Sverige och en aktiv rektorsgrupp.

På förmiddagen träffade vi Ezabelle Dingizian, ungdomspolitiskt ansvarig i Miljöpartiet. Det rådde en väldigt öppen och konstruktiv stämning under den dryga timme som mötet varade. Bland annat bad hon om exempel på vad de skulle kunna göra från politiker håll.
Tomas G från Sundsvall minns bl a följande från mötet med Ezabelle:
 "Lärare skall vara lärare men behöver stöd i det pedagogiska arbetet i helhetssynen på eleven. Fler kompetenser behövs!"
Hon var inte precis i vilka kompetenser som behövs. Men det vet ju vi!
Anders i Luleå har ju en arbetsterapeut anställd, vi i Sundsvall har haft en hälsovägledare, andra kommuner har säkert fler exempel. Förutom de traditionella kompetenserna i EHT(elevhälsoteamet).
En annan intressant idé "Garanterat sommarjobb åt alla!" Sa inte hur det skall gå till men det låter ju bra. Biskopsgården i Göteborg har mycket goda erfarenheter kring detta.

Sara Helge-Vikmång, Baylans politiska sekreterare, var den sista på listan som uppvaktades den här gången. En del i vår specialkampanj inriktad på socialdemokratin, men också en gammal framgångsmodell från Östros tid som utbildningsminister. Då bjöd vi in såväl hans politiska sekreterare, som juristen på departementet till Göteborg, där de fick träffa den församlade rektorsgruppen. Den gången gav det resultat i förändrad politik - gymnasiekommitténs betänkande stoppades faktiskt.
Vi tyckte dialogen blev allt mer fruktbar ju längre mötet med Sara varade. Speciellt aktiv blev hon efter att Ingemar bjöd henne på tre slagord inför valet:
-Tiotusen nya speciallärare ( idé från mötet med Göran Greider)
-Ny skolkommission-förstatliga skolan
-Ta bort det fria skolvalet
Det kändes bra att ha träffat Sara, som sa sig uppskatta verklighetskontakt.

Två intensiva dagar allatså. Efter jul väntar nu Tomas Tobe, moderaternas skolpolitiska talesperson. Dessutom aktuell som ny skolminister om man får tro skvallret. Han återkommer efter barnledighet och vi har "första tjing". Sedan får vi komplettera med fler skolpolitiker naturligtvis...

Hälsningar Lasse H

Ny kampanj - Prata skolverklighet med en socialdemokrat!

Göran Greider i samspråk med Ingemar Hansson och undertecknad

Prata skolverklighet med en socialdemokrat!
Kampanjen är inte något ställningstagande partipolitiskt. Men av allt att döma så har vi efter valet en ny regering där just socialdemokraterna ingår. Den gamla hedervärda idéen om en allt högre utbildningsnivå för hela populationen fastslogs ånyo på partikongressen i våras. Alla ska högskoleförberedas i en gymnasieskola som samtidigt görs obligatorisk. Detta innebär fortsatt hårda bud för vår elevgrupp, de elever som inte grundskolan klarat. Alternativa satsningar på avlönade praktikplatser för omotiverade elever i kombination med en upprustad vuxenutbildning verkar vara långt borta!
Tufft med många års tragglande i utbildning mot otydliga mål. Om eleverna sent omsider skulle klara detta är chansen att få arbete i nivå med deras utbildning liten.

Frågan som alla pedagogiska experter tycks missa är varför man ska utbilda sig och till vad. Bara bildningsiver som morot för en hel population samtidigt är mycket begärt. Eleverna missar dock inte frågeställningen, det visar de tydligt genom att välja andra områden än skolan för sin ambition.
Detta måste vi diskutera med alla politiker. Vi behöver en ny skolkommission där så många partier som möjligt pratar sig samman om en långsiktigt hållbar utbildningspolitik.

Bilden ovan är från vårt möte och drygt timslånga diskussion med Göran Greider. Han är bland mycket annat, chefredaktör på Dala-Demokraten. Vi fick ny inspiration och tips om möjliga vägar till "rörelsens hjärta".
Den 25 oktober åker rektorsgruppen till Stockholm för att träffa och prata skola med politiker och tjänstemän på riksnivå. Kul om ni ute i nätverket också försöker med era lokala politiker landet runt!

Tjöt lönar sig - kanske alltså...

Nu har socialdemokratin satt ned foten vad gäller skolan...

Sedan slutet av januari har socialdemokraterna kommit med successiva utspel om skolan. Partiledningen har presenterat förslag som skulle tas upp på den kommande kongressen. Vi som jobbar i skolan och ännu inte är helt uppgivna, har väl hållit andan av skräck eller längtan - beroende på politisk färg må hända. Hur som helst, nu är kongressen över. Det finns bland annat ett Framtidskontrakt som resultat.
Inom Nätverket för IV/IM i Sverige, har vi haft några frågor under lobbande bevakning.


Den första frågan: Man vill göra  gymnasieskolan obligatorisk. Det är ju mest att formalisera en redan existerande verklighet kan man tycka. Pinsamt är däremot ett av argumenten - alla som tar gymnasieexamen får det bättre här i livet! Vår artikel finns på GP debatt . Kort sagt ser argumentet ut som en typisk övertolkning av statistik. Alltför vanligt i dessa tider.
I Framtidskontraktet efter kongressen, framgår klart och tydligt att nu blir gymnasiet obligatoriskt i ett framtida socialdemokratiskt Sverige. Vi får se hur mycket bättre ungdomen kommer att må av detta.

Den andra frågan: - Gör hela gymnasiet högskoleförberedande!
Förslaget emanerar från en gammal fin humanistisk idé, från den tid när gymnasierna och därmed även universiteten, i realiteten var stängda för "arbetarns barn". Nu när gymnasierna till och med ska bli obligatoriska och på många håll är stenhårt segregerade, känns förslaget lite passé. Särskilt som socialdemokratin verkar se mellan fingrarna med det fria skolvalet som ju är det som fram för allt skapar skolsegregation. Vi har trots alla fina föresatser fått ett skolsystem, väl så segregerat som det gamla parallellskolesystemet var. Då  med uppdelningen mellan folkskola och realskola som monumental klassgräns. Nu mer försåtligt, men ändå starkt segregerande.
Vid snabbläsning av Framtidskontraktet kan jag faktiskt inte hitta ett enda ord om högskoleförberedande! Är det verkligen sant? Ska man kunna få en kortare yrkesutbildning på gymnasiet utan teoretiskt överdåd? Har de verkligen lyssnat? Fan trot!
Jag skjuter dock från höften och jublar!

PS
Ropa inte hej förrän du är över bäcken! Vid en sista koll i själva publiceringsögonblicket hittar jag den gamla idén i Framtidskontraktet. Hade sökt på fel ord. "Behörighet var ordet, sa Bull".  Synd säger jag.
Men skam den som ger sig! Jag kommer att fortsätta att försöka rädda vänstern från denna gamla blockering. Mest för de stackars elevernas skull. De tvingas leva i ett teoretikernas tyranni. Ständigt misslyckade, utan hopp om att få sina behov av ett meningsfullt vuxenliv tillgodosedda. Den ända räddning undan den demokratiska omsorgen från den styrande eliten är att arbetsmarknaden ska vända. Då, plötsligt, behövs det nämligen inte någon högskolebehörighet längre för många av de viktiga arbetsuppgifter i samhället som ungdomar vågar drömma om.
Får vi sedan ett nytaggat Komvux då har jag väl ryggen fri? Eller...?

Läs vår artikel i GP (som även är regeringskritisk minsann). Här är brevet till Baylan tidigare i vår. Här är svaret från Baylan, som inte sa nåt tyckte jag.

Kämpa på där ute! I´m right behind You.
Lasse H