Skolsegregationen diskuterad på Akademiträffen

I vårterminens sista minut hade Akademin samlat sig för sitt andra möte. Förra gången, i oktober, hade vi ju en ”superkändis” Bengt Göransson som gäst, den här gången hade en stigande stjärna, Anders Trumberg från Örebro universitet inbjudits. 

Anders (längst framme vid projektorduken) är kulturgeograf och har doktorerat på skolsegregationen och dess samband med det fria skolvalet. Ett angeläget budskap som förtjänar all uppmärksamhet.
Grunden är naturligtvis boendesegregationen, tycker Anders.

Men skolsegregation är dysfunktionell i ett samhälle och det fria skolvalet är en tydligt accelererande faktor.
Han fann att högstadieskolor med motiverade elever i hans studie i Örebro blev allt mer homogena. Det blev också naturligtvis skolorna med omotiverade elever. Två spiraler som skruvar åt olika håll!

Efter Anders framträdande och det långa meningsutbytet som följde gjorde Lokal TV Väst en okonventionell intervju med Anders och undertecknad. Rösten ni hör i bakgrunden tillhör kameramannen Håkan Svensson. Den senares frågor lyfter onekligen intervjuresultatet tvingas jag generat, men tacksamt erkänna!
Men tänk om dom gjorde så på Aktuellt!!!

Några utsnitt ur debatten:

•  Politikernas pedagogiska uppgift – få alla att förstå att skolsegregation faktiskt inte är bra för någon, även om det kanske känns bekvämt och ”tryggt” i det korta perspektivet. Lika barn leka bäst är nog ett talesätt som används på båda sidor om klass- och etnobarriären
  
• Många uttryckte sin tillfredställelse att man äntligen fått prata om det med andra som också är oroade över utvecklingen.
  
• Kanske man nu också på andra håll börjar sätta namn på problemet och diskutera vad man kan göra åt det. Eller kanske i alla fall låta bli att fatta beslut som förvärrar situationen.
  Undertecknad deltog som åhörare i några nämndmöten förra läsåret i samband med Vingagymnasiets nedläggning. Hundra elever med utländsk bakgrund skulle ”inkluderas” på Angeredsgymnasiet, en skola i ett redan invandrartätt område. De borgerliga reserverade sig. ”Det kändes inte bra att få in den här elevgruppen…” osv.
  I diskussionen som varade närmare en halvtimme lyckades faktiskt inte någon sida nämna ordet ”segregation”!
  
• Skolans segregation är ett problem som har sin grund i boendesegregationen. Dock är det viktigt att man arbetar på alla nivåer för att motverka segregationen. Ungdomsgruppers främlingskap gentemot varandra kan inte vara enbart skolans uppgift att lösa.

Mötet hade den här gången arrangerats i samarbete med Lärarförbundet:s lokalavdelning som stod för lokaler och kaffe. Men alla är naturligtvis välkomna, oavsett facklig tillhörighet.

Trevligt också att onsdagens akademimöte hade sponsrats av S2020 - Socialt hållbar utveckling i Göteborg, en kommunal institution.
Dessutom var tjänstemän från stadsdelsnämnderna och majoritetens nye utbildningsnämndsordförande närvarande, vilket breddade diskussionen avsevärt. Dock saknades nya lärare och skolledare från grundskolan. Där får vi alla intensifiera våra värvningsförsök. Desto viktigare med de två tidigare akademiledamöterna från Frölundaskolan som kommit även denna gång…

Elever med arbetslust och entrepenörsanda tar till vara resurser...

En ny film från TV-Väst om Produktionsskolan och idéerna bakom

Film på YouTube

Vårsittning kring skolsegregation i Akademin

En mycket intressant doktorsavhandling om det fria skolvalets segregerande effekter på svenska skolor har gett oss temat för Akademins andra möte (onsdagen den 8:e juni kl. 16:30).
Vår gäst blir Anders Trumberg, numera doktor vid Örebro universitet. Som vanligt inleder vi med ett slags afterwork till självkostnadspris.
Den här gången har vi två sponsorer bakom oss - Lärarförbundet ställer som förra gången upp med lokalerna och S2020 - Socialt hållbar utveckling år 2020 i Göteborgs stad, bidrar med ekonomiskt stöd. S2020 är ett uppdrag för den Sociala resursförvaltningen i kommunen. Bifogar länk till mer detaljerad information.

Välkomna

Elever med arbetslust och entrepenörsanda tar till vara resurser...

Nu är den här vår Folkdator! För bara 500:- får Du en fungerande och driftsäker dator.

Hur kan vi komma med ett sådant erbjudande? Jo, utrangerade kvalitetsdatorer har försetts med en ny programvara, Linux-Ubuntu, istället för de traditionella Windows och Officeprogrammen.

Dessutom har datorerna ett litet återställningskort insatt i datorn. Perfekt för barnfamiljer! När kreativa yngre användare har ändrat på inställningar och "ställt till det", startar man bara om datorn med ett särskilt grepp, och efter c:a fem minuter är datorn som förut.

För pengarna får Du också support under skolåret av den elev som renoverat datorn. Liten startkurs i programmet Linux-Ubuntu ingår också.

Vi levererar datorerna (av olika modeller) med mus och tangentbord samt en gammaldags "tjockskärm". Vill du ha plattskärm (som på bilden) får du betala det extra. Projektet är ett samarbete med Göteborgs Räddningsmission. Programvaran har anpassats till återställningskorten av en tidigare IV-elev, Olof Strandberg. Utan honom hade vi aldrig klarat detta!

Eleverna har valt att läsa tillval Entrepenad på IA-programmet vid SFC-Atle på Lindholmen. De är en del i av - Projektörerna - en mer omfattande pedagogiska idé som ännu bara är i sin linda, men vi tror på den...

Du kan ansöka om datorköp på http://folkdator.se/.
OBS! Vi har begränsad leveransvolym och förbehåller oss rätten att prioritera bland anmälningarna. Datorpaketet säljs i befintligt skick.

Produktionsskolan ute på marknaden

Julmarknad i Haga i Göteborg. Knôtt på Haga nygata. Mitt bland stånden något nytt - Produktionsskolan säljer sina produkter.

Väskor, mössor, bröd, stolar, stövelknektar, träleksaksbilar, skärbrädor, ljusstakar och sist men inte minst godis. Under plastlocket vilar alla mozartkulors överman, den utsökta Frölundakulan. Vi fick receptet av eleven Daniel: Dadel med nougat istället för kärna, detta inbäddat i mandelmassa. Där omkring mörk choklad och så toppat med rostade pumpafrön! Slöjdläraren som skymtar heter Lars och längst till vänster står Åsa en av entusiasterna för denna nya skolform.

Varning, dom står där inte sista helgen före jul, tyvärr! Men en start som bådar gott och manar till efterföljd.

Ser ni tavlan som hänger i taket på ståndet? Den föreställer en jättelik pepparkakskyrka som eleverna byggt och skänkt till barnavdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg. Just stil! Kolla länkarna ovan!

Lite skoldebatt med Jonas O

Ja gott folk, kanske ni läste DN-debatt i onsdags 24/11. Där presenterar Jonas Olofsson tillsammans med Roger Mörtvik ett förslag om en ny ungdomssatsning. Litet snopet när en person som den här bloggen har hyllat så intensivt plötsligt visar sig inte tycka riktigt som jag i alla frågor. Texten nedan är skriven som en replik i DNdebatt. Tre rektorer ur rektorsgruppen ställde upp som undertecknare. Det hade kunnat bli fler men tiden var för knapp och utrymmet för litet.
Men det var försent när DN fick den i morse eller också var den för dålig. Vad vet jag. Ni får hålla tillgodo och jag tror nog att Jonas kan skilja på sak och person och att samarbetet kan fortsätt i framtiden.



Replik till Jonas Olofsson och Robert Mörtvik

Det är viktigt med debatt kring skolan. Därför är det positivt att också facket engagerar sig. På DNdebatt den 21/11 om ungdomars arbetslöshet, kommer Olofsson och Mörtvik med mycket radikala förslag – utbildningsskyldighet för unga 16-25 år, annars väntar ekonomiska sanktioner!
Vi stöder verkligen den alarmistiska tonen hos författarna vad gäller problemet. Olofsson ser hotet och är ute i ett gott syfte. Krisen i Skolan är titeln på hans senaste bok. Den kom i våras och skapade heta känslor i alla läger. Nu tvingades etablissemanget ut i skoldebatt! Boken är en knivskarp analys av den utbildningspolitik som i parlamentariskt samförstånd förts efter kriget. Den redogör för hur skolkommissionens, i och för sig lovvärda teser från 1946, om en gemensam skola för alla och höjd nivå för hela folket, blivit till ett tomt mantra. I själva verket har vi idag via bl.a. det fria skolvalet, fått ett parallellskolesystem väl så segregerat som de gamla real- och folkskolor som skolkommissionen ju ville byta ut.

Vi har erfarenhet av elevgruppen – de som misslyckas i gymnasiet eller inte har grundskolebetyg. Och vi blir bekymrade över TCO:s analys av orsakerna och de föreslagna åtgärderna. Man radar upp problem hos ungdomar: arbetslöshet, förtidspensionering, försörjningsstödsberoende, social polarisering, utanförskap… allt kan förklaras med ofullständig grundutbildning.

Då gör man det lätt för sig. Det är inga orsakssamband som den åberopade forskningen visar på. Det är bara samvariationer. Man vet inget om vad som egentligen är orsaken. Ungefär som att ju längre man är desto större fötter har man troligtvis! Vad är orsak och verkan där...

Vad gäller de föreslagna åtgärderna kan säkert tvång frälsa några procent av de håglösa. Ska man däremot kunna göra något avgörande för ungdomarna, måste man ändra på själva arbetsmarknaden. Samhället och näringslivet måste skapa fler sysselsättningstillfällen för ungdomar. Ta till vara varje möjlighet till meningsfull verksamhet inom skolan till exempel. Facket tar till vara medlemmarnas intressen och det ska de göra, men politiken måste se till hela samhällets bästa.

Bengt Göransson, f.d.utbildningsminister (s), önskar i sin bok Tankar om politik, en ny skolkommission. Vi instämmer. Det kanske till och med behövs ett nytt samhällskontrakt!
Vi måste fråga oss på nytt: Vem ska gå i skolan och varför? Det är mycket begärt att ungdomar ska läsa i 12 år för att konkurrera om jobb och utbildning som de ändå aldrig har en chans att få.

Skapa mer sysselsättning istället! Det finns mängder av behov i vårt samhälle där ungdomar skulle kunna göra en insats och uppleva mening. Och behåll komvux.



Hans Garheden rektor på Kvarngymnasiet i Järfälla
Ingemar Hansson rektor på SFC i Göteborg
Bo Pettersson biträdande på Kvarngymnasiet i Järfälla
Anders Wedin t.f. rektor IV Luleå gymnasieskola
Per Ström rektor Sundsvalls gymnasieskola
Lasse Hellström Nätverket för IV i Sverige

"Historiskt" i Göteborg

Äntligen kom den igång - Akademin för den Sista tredjedelen! Ett pedagogiskt diskussionsforum för oss som är intresserade av den sista tredjedelens öden i skolan.
"Tredjedelen" i namnet syftar på mängden storstadsungdomar som inte  klarar inträdeskraven på det nya gymnasiet. Akademin är ett nytt grepp från Nätverket för IV. Ytterligare ett försök att få upp den här elevgruppens framtid på den politiska dagordningen. Nätverket har funnits sedan 2000. Vi hävdar att det av flera skäl är den viktigaste tredjedelen som vi vill väcka uppmärksamhet kring.

Vad är det som kan få så många tunga skoldebattörer att se så eftertänksamma och andaktsfulla ut? Jo, naturligtvis den kloke och fortfarande stridbare förre skol och kulturministern Bengt Göransson.

 

Han åt gulaschsoppa tillsammans med akademins ledamöter och berättade sedan anspråkslöst, elegant och fängslande om sina politiska och mänskliga erfarenheter från ett reflekterande liv. I år innehar han gästprofessuren till Torgny Segerstedts minne vid Göteborgs universitet. Det var inte svårt att få honom att ställa upp som första gäst hos Akademin för den Sista tredjedelen.
Bengt Göransson gav i våras ut en bok, Tankar om politik, Ersatz förlag (två olika recensioner, var så goda: Expressen och Clarté)

Hos föreläsaren kände man igen den lågmälda och träffsäkra stilen från boken som bl.a. diskuterar språkbruket i den politiska debatten som en mätare på politiska förskjutningar i samhällsklimatet. Dessutom finns där mycket om makten i samhället, mumma för frustrerat skolfolk. Ett citat ur boken bilagt för de som vill!

Tre flugor i en smäll...

När man ändå lockar IV-folk till stan för att diskutera framtiden, varför inte samordna flera intressanta evenemang?

Jonas Olofsson ekonomisk historiker, lärlingssakkunnig och skoldebattör, fick inleda måndagseftermiddagen ute på YFC. Han presenterade sin mycket omdiskuterade (bl.a. AB:s nätupplaga) bok: Krisen i skolan, Borea Förlag. En lämplig inledning till en eftermiddag kring en alternativ skolidé - Produktionsskola. 
YFC - Yrkesförberedande Centrum i Frölunda, stod som värd. Skolan deltar i ett EU-projekt kring Produktionsskola. Vad jag vet så har Göteborg inte någon sådan tidigare, men YFC håller just på att starta en sådan verksamhet.

Ett 50-tal lyssnare hade bänkat sig för att lyssna på Jonas Olofsson som bl.a. redogjorde för skrämmande statistik när det gäller ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden idag.

Boken innehåller också en detaljerad och mycket avslöjande redogörelse för det politiska spel som lett fram till dagens situation. Från Skolkommissionens (1946) alla lovvärda ambitioner, över kommunaliseringen på 90-talet, till dagens kris. Idag med ett parallellskolesystem väl så parallellt och segregerat som det man ville avskaffa på 40-talet. Boken rekommenderas verkligen alla som vill förstå dagens låsningar i skoldebatten. Se här bokomslagets egen text om bokens karaktär:

- En  successivt förlängd och generellt inriktad utbildning har sedan 1940-talet framstått som en huvudingrediens i strävandena att skapa ett mindre klasskiktat och mer rättvist samhälle. Frågan som ställs i det följande är inte bara om dessa strävanden är under upplösning utan framför allt om inte strategin motverkar sina egna syften.

Den tredje flugan?

Malmö är en stad som under det senaste decenniet upplevt kravalliknande händelser i vissa stadsdelar. Där polis och räddningstjänst har haft mycket svårt att arbeta ostört. Hälften av befolkningen är idag under 35 år och antalet ensamanlända ungdomar det största i landet. 

När nätverket för IV i Sverige startade (år 2000) var Malmö ett oskrivet blad vad gäller IV. Men 2004 hade politikerna förstått vikten av att satsa på den sista tredjedelen av ungdomspopulationen också. Utbildningsdirektören startade en gemensam resurs för alla elever med mindre än 30 betygspoäng från grundskolan. Bellevuegymnasiet heter det och dess rektor Anette Lawesson och utbildningsdirektören Matz Nilsson, var inbjudna till våra nätverksdagar.

Tisdag förmiddag samlades samlades närmare trettiotalet personer på SFC - Studieförberedande  Centrum - Atle, på Lindholmen, för att lyssna och diskutera.

De var mycket ett givande möte som avslutades först vid 14 tiden med gemensam lunch. En grupp med IV-folk från Österportsgymnasiet i Ystad hade kommit hela vägen bara för detta vilket gjorde intryck. Till yttermera visso förde Sverker Meyer, samordnare i Ystad, protokoll. Det är vi mycket tacksamma för och bifogar detta.
Vid uppbrottet talades det om att vi borde samordna ett möte kring den här elevgruppens framtid mellan de tre storstäderna. Då skulle samtliga skolchefer och ansvariga politiker vara inbjudna och vi skulle kunna få ett bättre fokus på den speciella storstadsproblematiken kring den sista tredjedelens framtida utbildning.