På tisdagen - nätverksmötets andra dag
- Vid nätverksträffen i Göteborg så pratade utbildningsdirektören i Malmö stad, Matz Nilsson, bl.a. om hur man skapar förutsättningar för en hållbar utbildningsutveckling. I Malmö är nuvarande förutsättningar att mellan 20-23 procent av Malmös grundskoleelever är obehöriga till ett nationellt program. Detta utgör ungefär 600 elever. Malmö har även det nationellt största antalet nyanlända ungdomar, cirka 300 ensamkommande barn i ålder 16 till 18 år. Dessa grupper utgör en stor mångfald som berikar Malmö stad. Det stora uppdraget är att ge alla dessa ungdomar någon form av långsiktig utbildning.
- Ambitionen är att man vill att alla elever som kommer till det individuella programmet redan innan sommaren skall få veta var man skall gå. Detta sker genom kartläggning och diskussioner med elev och föräldrar.
- Bellevue Gymnasium tar emot alla elever i Malmö stad som har under 30 poäng. Man vill att denna elevgrupp skall gå på en skola under en rektor. Rektor för Bellevue besöker grundskolorna (28 i Malmö) för att ta reda på vilka elever som kommer att gå på IV till hösten. Coacher som anställts till Bellevuegymnasiet fångar upp eleverna i april, maj och vistas i deras närmiljö även under sommarlovet om behov finns.
- Man har i Malmö stad skapat ett Kompetenscentra med medarbetare som brinner för ungdomarna. Kompetenser inom denna verksamhet finns bland annat specialpedagoger, kuratorer och sköterskor Satsningen har varit ett framgångskoncept som man kommer fortsätta att satsa på.
- Man tycker att språkintroduktionen är otydlig. Att koppla behörighetsreglerna till ett nationellt program för dessa 17-18 åringar är svårt.
- Priv ett mindre problem i Malmö då det sköter sig själv då privplatserna är sökbara och dras in i nationella program. Fokus läggs på vart och ett av de övriga introduktionsprogrammen.
- Malmö har de senaste åren fått ekonomiskt tillskott från kommunpolitikerna till verksamheterna inom IV. Man har sett paralleller mellan att en ekonomisk satsning på denna elevgrupp och minskat våld och bråk i Malmö stad. Det finns inga hårdfakta som visar att detta stämmer men politikerna vill inte minska anslagen heller ifall det stämmer. Det dåliga samvetet kan vara en annan faktor till utökade indexsiffor för elevgruppen.
- IA, hur skall detta program se ut i praktiken? En fundering som Ystad och Malmö har gemensamt är att IA kan vara en planeringsplattform för vidare studier som kan inkludera lärlingsplatser, praktikplatser, preparering till preparandverksamhet eller till yrkesintroduktionerna.
- Hur får man då pengar till skolan? Matz Nilsson gjorde ett räkneexempel där han räknade ut hur många elever det går på varje sjuksköterska och kurator i Malmö stad. Genom att visa politikerna siffrorna så fick han tillskjutet mer pengar för detta. ”Ingenting är omöjligt så länge man påvisar statistik och förmanar den problematik som kan uppkomma om anslag inte ges. Matz menar också att det är viktigt att politikerna besöker verksamheterna för att få en förståelse för verksamheterna.
- Åk 1 elever inom IV har enligt statistik och historik en hög frånvaro. Fokus har legat på IV men det är viktigt att nationella program också tar utmaningen. Man har i Malmö stad sett en stark ökning av hög frånvaro på de nationella programmen. Detta är ett stort problem påpekade Matz Nilsson.
- Mikael Hestadius, jurist från utbildningsdepartementet informerade vid ett möte i Ystad att det finns ett förslag inom departementet att lägga både det första och andra året efter det nionde grundskoleåret på grundskolan. Matz Nilsson svarade på detta med att genom en höjning av behörighet så ställs frågan var behörigheten finns. Man vill ha en skola med en rektor som ska tillgodose betyg. Genom lärarlegitimationen så försvåras dessa kompetensmöjligheter. Finns det en hemkunskapslärare eller slöjdlärare på gymnasieskolan för att nämna ett exempel? En av nätverkets viktigaste uppgifter är att påvisa för politikerna vilka positiva effekter det ger att eleverna går vidare till gymnasiet.
- I Göteborg och i Malmö har denna fråga lagts åt sidan då verksamheten kommer centreras till Gymnasiet. Kan man tvinga elever kvar på grundskolan var en fråga som ventilerades.
- Malmö stads politiker har beviljat 1 miljon kronor för satsning på lärlingsutbildning på Bellevue nästa år.
- Man tycker i Malmö att elever med diagnoser står för den största utmaningen. Hur kan man hjälpa alla med diagnoser? Vilka resurser behövs?
- Frukost och grupptelefon med närvaro och information har varit plusfaktorer för att eleverna ska lyckas på Bellevuegymnasiet. Grupptelefonens funktion hjälper till för anmälan av sjukfrånvaro och pedagogerna kan ge information till alla elever via gruppsms.
- Lokala lösningar och anknytningar är vikiga aspekter när man formar de fem introduktionsprogrammen. Det är viktigt att ha en helhetssyn men där varje ort tar vara på sina framgångsfaktorer och samhällsnäringar.
- Pusslet måste läggas med den tidigare skolan och den nya för att nå en lyckad övergång till Gy -11. Att nätverk finns och där man låter kunnig och intresserad personal inom de fem introduktionsprogrammen utbyta erfarenheter och övervinna framtida hinder är viktigt och ett gemensamt strävansmål för alla som deltog vid nätverksträffen i Göteborg.
Hälsningar/
Sverker Meyer!
